Vi vet att det finns avvikande vuxna som ser barn som sexuella varelser. Det har i alla tider varit familjens och samhällets roll att skydda barnen ifrån dem.

Under de senaste decennierna har ett idésystem som utgår ifrån att barn är sexuella varelser som föds med sexuella behov, fått slå rot och tagit fäste i samhällsorgan över hela världen. Idésystemet, hittills okänt av allmänheten, kallas Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR) har djupa rötter och är nu på väg att blomma ut.

”Den sexuella utvecklingen börjar redan i fosterstadiet. Barn föds med förmågan till lubrikation, erektion och orgasm. Barns sexualitet kan kort beskrivas som en lustfylld bekantskap med den egna kroppen, ibland med andras kroppar” (1, Rikshandboken i barnhälsovård, 2020)

Vi beskriver hur föräldrars rätt till och möjlighet att ta ansvar för sina barn urvattnas och hur samhällsnormer som skyddat barn elimineras. Likt råttfångaren i Hameln lockas barnen av myndigheternas till synes ljuva toner mot osäkra öden.

SRHR ett idésystem

“Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är grundläggande för hälsa och välbefinnande, jämställdhet, demokrati, fred, säkerhet och hållbar utveckling.” (2, Sida Sveriges biståndsmyndighet, 2023)

Idésystemets förespråkare verkar tro på fantastiska, nästintill övernaturliga, fördelar. Men det finns hinder. “Framsteg inom SRHR kräver konfrontation av de barriärer som är inbäddade i lagar, politik, ekonomi och i sociala normer och värderingar” (3 s. 2642, Guttmacher–Lancet-kommissionen (GLK), 2018)

Idésystemet spänner över ett stort område. Medmänsklig omtanke växlas med samhällsomstörtande retorik. Området sägs innehålla fyra sammanvävda delar.

”SRHR är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll njutbara sexuella relationer, förtroende och kommunikation har för självkänsla och allmänt välbefinnande. Alla har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.” (4, Skolverket, 2022)

Det förskönande och högtravande språket gör det svårt att få grepp om det tänkta innehållet. Huvudinnehållet i SRHR går ändå att sammanfatta på följande sätt.

Reproduktiv hälsa innefattar, reproduktionslära, intimhygien, kvinnojour, mödra-, spädbarns- och fertilitetsvård och viktiga verktyg för familjeplanering, så som fri tillgång till preventivmedel, sterilisering och abort. Den reproduktiva hälsan garanteras av de reproduktiva rättigheterna. (3 s. 2642, GLK, 2018)

Den sexuella hälsan är tänkt att förebygga könssjukdomar, kvinnomisshandel och ge sexualrådgivning. (3 s. 2642, GLK, 2018)

Med tanke på idésystemets påstådda fördelar är innehållet förvånande alldagligt. Förutom den fria tillgången på abort så är det som beskrivs okontroversiellt, åtminstone i västvärlden.

Den sista delen av SRHR är däremot omtvistad. De sexuella rättigheterna är tänkta att ge alla människor, oavsett ålder, sexuell egenmakt, lustfyllda sexliv och allsidig sexualundervisning (CSE). (3 s. 2642, GLK, 2018)

Myndigheters entusiasm för att säkerställa att våra sexualliv blir njutbara och lustfyllda både roar och oroar. När myndigheters sexuella fascination även riktas emot barn, som de menar har och behöver sexuell egenmakt, byts det lustiga mot obehag.

“Sexualundervisning är, tillsammans med större samhälls- och normförändringar, en grundpelare i arbetet med att uppfylla allas SRHR.” (5, s. 18, Utrikesdepartementet (UD), 2022)

Vi har i en tidigare artikel beskrivit det olämpliga innehållet i allsidig sexualundervisning och går inte djupare in på det här. Men vi kan notera att allsidig sexualundervisning ses som en av de viktigaste delarna för att få till förändringen av de normer och värderingar som SRHR kräver.

Sexfixering i offentligsektor

I Sverige är det Folkhälsomyndigheten (FoHM) som samordnar SRHR-arbetet enligt den handlingsplan som, på uppdrag av regeringen, tagits fram i samverkan med andra myndigheter, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och det civila samhället.

”För att uppnå en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i befolkningen krävs insatser från olika aktörer på nationell nivå, kommuner, regioner och inom skolan, akademin samt det civila samhället.” (6 s. 44, FoHM, 2023)

De principer som vägleder SRHR-arbetet beskriver FoHM så här:

“De tre grundläggande principerna innebär att arbetet med SRHR 1) finns genom hela livet, 2) varje dag och 3) i alla lägen. Den sexuella utvecklingsprocessen startar redan i fosterstadiet. …

Det är vanligt att barn onanerar och leker lekar med sexuellt innehåll som ett sätt att ge uttryck för sin sexualitet och sin identitet. … För att barn ska känna att det är tillåtet att prata om sexualitet är det viktigt att som vuxen initiera och uppmuntra samtal om sexualitet. …

Som vårdgivare är det viktigt att komma ihåg att barn har samma rätt att få sin sexualitet och identitet synliggjord och bekräftad som vuxna har.” (7, FoHM, 2023)

De offentliga biblioteken, som SKR driver, deltar också. En del av deras SRHR-arbete går ut på att luckra upp begränsande konservativa normer, något som både uppmärksammats och prisats. (8, RFSU, 2023)

Inom barnhälsovården varnas småbarnsföräldrar för att ”barns sexuella utveckling påverkas och hämmas ibland av att vuxna blir generade, ställda eller oroliga.” (1, Rikshandboken i barnhälsovård, 2020)

Västra Götalandsregionen (VGR) arrangerar Sex på arbetstid som är en podcast om sex och sexuell hälsa som du lyssnar på under arbetstid. Avsnitten behandlar många olika områden, bland annat onani, flersamhet, unga och porr, analsex, bdsm och barns sexualitet. (9, VGR, 2018)

Sedan 2016 trafikerar SRHR-bussen Västra Götaland och med lättillgänglig information om SRHR, för att stärka folkhälsan och individens möjligheter att göra informerade val i SRHR-frågor. (10, VGR, 2023)

”Regeringen har även genomfört andra åtgärder för att stärka arbetet med den sexuella och reproduktiva hälsan. Bland annat har regeringen, genom Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU), genomfört satsningar på sexualupplysning på olika språk och sexualupplysning för nyanlända.” (11 s. 26, Utbildningsdepartementet, 2020)

Bli inte förvånad när du på vårdcentralen får frågan: ”Många patienter med ditt besvär upplever att det påverkar den sexuella hälsan. Hur är det för dig?” Det är nämligen precis så FoHM instruerar personal att bemöta patienter och anhöriga.

För den med självdistans kan många komiska situationer med tjänstemän som har överdrivet intresse för det sexuella förväntas framöver. Men skratten hamnar i vrångstrupen när man tänker på att alla barn som också kommer att utsättas för behandlingen.

Barns sexuella rättigheter

“Sexuella rättigheter innefattar rätten för alla människor att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, oavsett ålder.” (10, VGR, 2023)

Barn är inte mogna nog att förstå alla konsekvenser av sitt handlande. Forskning tyder på att den rationella delen av sinnet blir fullt utvecklat först i 25-års åldern. Därför har föräldrar och vårdnadshavare både rätten och skyldigheten att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. När barnen blir äldre ska föräldrar ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (12, Föräldrabalken 6 kap 11 §)

Föräldraansvaret urvattnas när ett sexuellt rättighetsperspektiv på barn normaliseras. En del av genomförandet av SRHR i Sverige faller på skolan och elevhälsan och deras insatser för att stärkta barns sexuella egenmakt. Barn ska själva bestämma när, hur och med vem de vill ha sex. (6 s. 22, FoHM, 2023)

SRHR medför en förändring i föräldrars relation till sina barn när barn ses som sexuella rättighetsbärare. I stället för föräldrarna är det utomstående tjänstemän som får tolkningsföreträde när det ska tas hänsyn till barns åsikter och önskemål.

Föräldrar ses som tredje part till de samhällsavtal som myndigheter anser sig ha slutit med barnen. Krav på att föräldrar informeras och inhämtande av deras medgivande har litet värde och kommer bara i vägen mellan tjänsteleverantören och barnet. Med ett SRHR-perspektiv är det barnens föräldrar som är utomstående. (3 s. 2650, GLK, 2018)

”Barn ska också ha tillgång till sekretessbelagd rådgivning och rådgivning utan föräldrarnas eller förmyndares samtycke, om det är till barnets bästa. Det gäller bland annat HIV-testning, sexuell och reproduktiv hälsovård inklusive utbildning och vägledning om sexuell hälsa, preventivmedel och säkra aborter.” (13 s. 59, Socialstyrelsen, 2014)

Än så länge har den planerade urholkningen av föräldraansvaret inte resulterat i några lagändringar. Men myndigheters riktlinjer innehåller rikligt med hänvisningar till barns sexuella rättigheter vilket redan påverkar hur de agerar gentemot barn och föräldrar.

”Sexuella och reproduktiva rättigheter är mänskliga rättigheter. Det innebär att staten har en övergripande skyldighet att förverkliga dessa rättigheter som mänskliga rättigheter (MR) genom att främja, skydda och övervaka dem.” (13 s. 17, Socialstyrelsen, 2014)

Myndigheter försöker övertyga genom att likställa sexuella rättigheterna med de, internationellt överenskomna, mänskliga rättigheterna, den mest grundläggande formen av rättigheter. Men inte ens det är bra nog för förespråkarna som vill gå ännu längre.

”Sexuellt medborgarskap, som avser sexuella rättigheter ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv …  stärker individen mot intrång från familjen eller samhället.” (14 s. 19, Världshälsoorganisationen (WHO), 2010)

SRHR och den globala sexual agendan

Sverige var, med sitt starka ekonomiska och tvärpolitiska stöd för dessa frågor, en av de nationer som verkade för att rättighetsbegreppet, det sista R:et i SRHR, skulle få internationellt genomslag i samband med FN:s befolkningskonferens 1994. (15 s. 34, UD, 2013)

“Den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD), som hölls i Kairo i Egypten 1994, och det handlingsprogram som följde på konferensen, innebar att befolkningspolitiken och befolkningsprogrammen inte längre inriktades på antalet människor utan på de mänskliga rättigheterna och underströk det ömsesidigt förstärkande sambandet mellan befolkning och utveckling.” (16 s. 4, WHO, 2016)

Handlingsprogrammet kräver förändringar som berör många delar av samhället. I första hand är det hälso- och utbildningssektorerna som behöver reformeras. Ett sådant exempel är att ”Sexualundervisning bör ges i skolor, genom sjukvården, ungdomsorganisationer och via media.” (17 s. 6, Sida, 1997)

”Sverige är sedan länge en viktig aktör internationellt för SRHR. Sverige är en stor och ibland den största givaren till FN-organisationer och andra globala institutioner som arbetar med SRHR, inkl. Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s befolkningsfond (UNFPA) med flera.” (18 s. 7, Sida, 2023)

Sverige är långt ifrån ensam i arbetet med SRHR. UNFPA, WHO, Unesco, Världsbanken, UNICEF och många andra mellanstatliga organ och privata intressen har mobiliserats. Program för sexuella rättigheter och de andra SRHR frågorna är viktiga att driva i u-länder och att de genomförs är ofta villkor för annat biståndsarbete.

Förändringsarbetet sker även i i-länder. Arbetet med SRHR i Sverige följer en gemensam handlingsplan för Världshälsoorganisationens (WHO) medlemsländer i Europa. (6 s. 47, FoHM, 2023)

”Viktiga åtgärder är att genom lagar, förordningar och politik garantera tillhandahållande av allsidig sexualundervisning, information och hälso- och sjukvårdstjänster som rör sexualitet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla.” (16 s. 10, WHO, 2016)

I Sverige pågår arbetet med flera av de nödvändiga policyförändringarna och lagändringarna. Den svenska samtyckeslagen som trädde i kraft 2018 är ett sådant exempel. Förändringsarbetena är avgörande för hela mänskligheten menar SRHR-förespråkare.

”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) spelar en nyckelroll för att nå Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Om världen ska kunna nå dessa mål till år 2030 är det helt avgörande att respekten för, och tillgången till, SRHR ökar och säkerställs i många fler länder. Sverige är ett av få länder som har haft ett långvarigt engagemang för global SRHR och jämställdhet inom ramen för sitt officiella utvecklingsbistånd, oavsett regering eller politiska dagordningar.” (19 s. 5, Expertgruppen för biståndsanalys, 2021)

Få vuxna känner till Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling, men den nya generationen ska bli mycket bättre på det nu när det har blivit en viktig del i grundskolans arbete.

“Sexualundervisning är även nödvändigt för att uppnå flera av Agenda 2030-målen och understryks särskilt i delmålen 5.6 och 3.7.” (5 s. 18, UD, 2022)

Befolkningskontroll blev SRHR

Fattiga människors barnafödande problematiserades i början på 1900-talet. Befolkningstillväxten behövde planeras, menade inflytelserika personer. Olika lösningsmetoder fick befolkningsplanerarna att delas i två läger. Några förespråkade befolkningskontroll för att, med mer eller mindre tvångsmässiga åtgärder, påverka tillväxten. Andra propagerade för frivillig familjeplanering med hjälp av födslotalspåverkande metoder.

Efter att de svenska tvångsåtgärderna misslyckats fick familjeplanerare på 1930-talet mer gehör. I Sverige såg man att sexualundervisning var en synnerligen effektiv metod att påverka barnafödandet i önskad riktning.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och svenska staten hade kommit till en unik samsyn kring familjeplanerings frågorna. En liknade utveckling skedde samtidigt i USA och ett svensk-amerikanskt samarbete formades. Sverige kom därför att få en oproportionellt stor roll i det internationella arbetet med befolkningsplanering som följde.

”Alarmsignalerna blev under 1960-talet allt starkare och det avspeglas i boktitlar från denna tid: Befolkningsexplosionen och världens resurser, Gränser för vår tillvaro, Befolkning, resurser, miljö och Losing ground.

Familjeplanering, som tidigare ofta kallades barnbegränsning eller födelsekontroll, sågs av många, framför allt i den rika världen, som det viktigaste eller enda medlet att minska takten i folkökningen eller rentav att rädda världen från en befolkningskatastrof.” (15 s. 8, UD, 2013) (20 🎞, New York Times, 2015)

När preventivmedlen (p-pillren och livmodersspiralen) kom trodde man att det skulle vara lösningen. Sveriges biståndsmyndighet (Sida) skapades 1965 för att stävja världspopulationen. Sida var då den enda statliga myndigheten som, tillsammans med privata stiftelser, finansierade internationell befolkningskontroll och blev, under en tid, världens största kondomuppköpare. (15, UD, 2013)

Befolkningskontroll med ensidigt mål att begränsa fertiliteten kom att dominera de internationella familjeplaneringsprogrammen sedan 1960-talet. Detta snäva fokus har lett till flera tvångsåtgärder, många etiska överträdelser och ineffektiva familjeplaneringsprogram. (21 s. 1303, Social Science Medicine, 1994)

Extrema exempel på statlig styrning är Kinas ettbarnspolitik (1980) och familjeplaneringen i Indien där Indira Gandhi på 1970-talet, med Sidas stöd, drev igenom hårda åtgärder med bland annat tvångssteriliseringar. Alltmer exotiska programidéer om bortadoptering och steriliseringsmedel i dricksvattnet diskuterades på allvar. (15 s. 9, UD, 2013)

Den katastrofala hanteringen fick Indiens regering på fall. Världsopinionen hade vänt sig emot de grymma och ineffektiva familjeplaneringsprogrammen och det var inte längre politiskt hållbart att fortsätta med dem. Nya perspektiv behövdes. (15 s. 13, UD, 2013)

Privata intressen, ledda av Rockefeller, hade också tröttnat på de ineffektiva programmen och såg istället potentialen i den svenska modellen med sexualundervisning.

Bevisen har ökat, särskilt under det senaste decenniet, för att enbart familjeplanering inte är tillräcklig. sa Rockefeller under FN:s befolkningskonferens 1974. Jag kommer till Bukarest med en brådskande uppmaning om en djupgående omvärdering av allt som har gjorts inom befolkningsområdet.(22 s. 31, C-Fam, 2004)

I svenska riksdagen hördes liknande röster. ”För världen i stort måste på sikt en stabilisering av befolkningen uppnås. Folkökningen måste med andra ord upphöra. … Det bör anses som en mänsklig rättighet att ha kunskap om befruktningshindrande metoder” (23 s. 17, Motion 1972:941)

Med rättighetsperspektivet menade man att individen, oavsett ålder, fick obehindrad rätt att ta emot myndigheternas information. Individen skulle ges egenmakt och få rätt till preventivmedel, sterilisering, aborter, senarelagd eller utebliven familjebildning och en positiv syn på njutbar sexualitet frigjord ifrån barnaalstrande.

”På befolkningskonferensen i Kairo 1994 kom man att se att befolkningsmålen skulle uppnås snabbare om hänsyn togs till föräldrarnas och individernas behov i stället för att införa makrodemografiska mål.” (24 s. 14, Rutgers, 2018)

En världsomspännande övergång till SRHR skedde i samband med Kairo. Internationella program bytte namn, men bibehöll sin koppling till befolkningstillväxtproblematiken. SRHR med sitt rättighetsperspektiv hade inte tillkommit för att ersätta befolkningskontroll och familjeplanering utan för att fungera som en tilltalande förevändning för dem.

”Långt ifrån att vara förlegad är befolkningspolitiken i i-länder och u-länder mer nödvändig och relevant än någonsin. Behovet att på ett framgångsrikt sätt lyckas ta itu med fertilitetsutmaningar bör vara en integrerad del i Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter” (24 s. 16, Rutgers, 2018)

SRHR i strid med familjen

Familjen är en institution som skänker både barn och vuxna social, ekonomisk och emotionell trygghet. Familjer ser inte barn som en belastning utan källan till mening och kärlek. De grundläggande värderingar och normer som håller ihop familjer är desamma för alla människor oavsett nationalitet och religion. Men myndigheter ser något helt annat.

”Brister i SRHR är en av de grundläggande orsakerna till fattigdom i Afrika” (25, UD, 2021)

Enligt SRHR-förespråkare är det de familjevänliga värderingarna och normerna som orsakar bristerna och står i vägen för de hållbara målen för människor, planeten, välståndet, vänskapen och freden. Arbetet med att undanröja dem går ibland trögt.

”Det finns ett långvarigt motstånd mot sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter (SRHR) inom Förenta nationerna (FN). Allsidig sexualundervisning, abort och tillgång till moderna preventivmedel är omtvistade frågor.” (26 s. 1, BMJ Global Health, 2021)

Sexuella rättigheter har aldrig definierats i internationella överenskommelser på grund av att de inte erkänns av många stater och av dem anses mycket kontroversiella. Många människor accepterar helt enkelt inte de extrema delarna av innehållet, såsom att barn ska ges sexuella rättigheter. (27, FN-förbundet, 2020)

När SRHR-idésystemets yttringar under de senaste decennierna kommit mer i öppen dager så har motståndet emot dem ökat. Det oroar dess förespråkare. Man ser bekymmersamt på hur språkvalet i internationella överenskommelser ändras. SRHR försvinner och ersätts med ett familjevänligt språkbruk.

”Motsättningarna ledde till att det inte gick att acceptera hänvisningar till SRHR, vilket skapade ett dödläge i många förhandlingar. Motståndet mot SRHR visade sig vara framgångsrikt när det gällde att ta bort tidigare överenskomna formuleringar om SRHR och ersätta dem med formuleringar som betonar familjens roll. Framväxten av ett familjebaserat språk replikerades i alla FN-dokument, från slutdokumentet från kommissionen om kvinnors ställning till resolutioner från generalförsamlingen. Det finns en risk för att detta nya konservativa, urvattnade språk kan bli ett nytt normaltillstånd och ersätta tidigare överenskommet SRHR-språk.” (26 s. 1, BMJ Global Health, 2021)

I vissa länder har SRHR valts bort. Exempel på det är Polen där man valt att undervisa i hemkunskap i stället för den allsidig sexualundervisningen. Sådana familjevänliga tendenser bekymrar svenska myndigheter.

“Det finns utvecklingar vid FN:s befolkningskommission som tyder på att referenser till Comprehensive Sexuality Education, har blivit mer svårvunna. Samtidigt har referenser till familj och föräldrars inflytande på barns och ungas sexualundervisning införts i slutdokument, vilket riskerar att inskränka unga människors rättigheter” (5 s. 18, UD, 2022)

Källor

  1. Barns sexualitet, Rikshandboken i barnhälsovård, 2020, https://www.rikshandboken-bhv.se/tillvaxt–utveckling/psykosocial-utveckling—oversikt/barns-sexualitet/
  2. Sidas arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, Sida, 2023, https://www.sida.se/sida-i-varlden/teman/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter
  3. Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all, Guttmacher–Lancet-kommissionen (GLK), 2018, https://www.thelancet.com/commissions/sexual-and-reproductive-health-and-rights
  4. Sexualitet, samtycke och relationer i undervisningen, Skolverket, 2023, https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sexualitet-samtycke-och-relationer-i-undervisningen
  5. Dialog för förändring. Ett material till stöd för policydialog om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, Utrikesdepartementet (UD), 2022, https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2010/08/dialog-for-forandring-ett-material-till-stod-for-policydialog-om-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter/
  6. Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige – Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033, FoHM, 2023, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/n/nationell-handlingsplan-for-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr-i-sverige-genomforandet-av-den-nationella-srhr-strategin-2023-2033/
  7. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, e-utbildning, FoHM, https://www.folkhalsomyndigheten.se/konferens-och-utbildning/e-utbildningar/
  8. Drag Queen Story Hour får RFSU-priset 2023, RFSU, 2023, https://www.rfsu.se/om-rfsu/press/pressmeddelanden/2023/drag-queen-story-hour-far-rfsu-priset-2023/
  9. Sex på arbetstid, Västra Götalandsregionen (VGR), 2018, https://sexpaarbetstid.podbean.com/
  10. SRHR-bussen, Västra Götalandsregionen (VGR), 2023, https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/riktade-mottagningar/SRHR-buss/om-srhr-bussen/
  11. Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna, Utbildningsdepartementet (U), 2020, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/01/okad-kompetens-om-neuropsykiatriska-svarigheter-och-sex-och-samlevnad-i-lararutbildningarna/
  12. Föräldrabalk, Svensk författningssamling, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381/#K6
  13. Underlag till nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, Socialstyrelsen (SoS), 2014, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-10-26.pdf
  14. Standards for Sexuality Education in Europe, Världshälsoorganisationen (WHO), 2010, https://www.bzga-whocc.de/fileadmin/user_upload/BZgA_Standards_English.pdf
  15. Från befolkningsfrågor till SRHR—Sveriges globala engagemang i sexuell och Reproduktiv hälsa och rättigheter, Utrikesdepartementet (UD), 2013, https://cdn.openaid.se/app/uploads/2021/03/08160448/Fran-befolkningsfragor-till-SRHR-Sveriges-globala-engagemang-i-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter.pdf
  16. Action Plan for sexual and reproductive health: towards achieving the 2030 Agenda for Sustainable Development in Europe – leaving no one behind, WHO, 2016, https://www.who.int/europe/publications/i/item/EUR-RC66-13
  17. Strategy for Development Cooperation – Sexual and Reproductive Health and Rights, Sida, 1997, https://cdn.sida.se/publications/files/sida1886en-strategy-for-development-cooperation—sexual-and-reproductive-health-and-rights.pdf
  18. Återrapportering enligt regleringsbrevsuppdrag avseende sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, Sida, 2023, https://cdn.sida.se/app/uploads/2023/10/26150117/Sidas-aterrapportering-pa-regleringsbrev-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter.pdf
  19. Sexual and Reproductive Health and Rights: Measuring Values and Norms to Guide Swedish Development Cooperation, EBA, 2021, https://eba.se/wp-content/uploads/2021/11/EBA-2021_04_webb.pdf
  20. The Population Bomb?, The New York Times (NYT), 2015, https://www.youtube.com/watch?v=W8XOF3SOu8I
  21. From Population Control to Reproductive Health: An Emerging Policy Agenda, Social Science Medicine (SSM), 1994, https://www.academia.edu/85540583/From_population_control_to_reproductive_health_An_emerging_policy_agenda
  22. The Ford Foundation: Founder of Modern Population Control, Center for Family and Human Rights (C-Fam), 2004, https://c-fam.org/wp-content/uploads/Number-4-Ford-Foundation-2004.pdf
  23. Om en central befolkningsberedning, Motion 1972:941, 1972, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/om-en-central-befolkningsberedning_FV02941/
  24. Population dynamics and Sexual and Reproductive Health and Rights, Rutgers, 2018, https://rutgers.international/wp-content/uploads/2021/09/Population_knowledge_File_paper.pdf
  25. Regeringen ger Sida uppdrag att ta fram ett underlag för en ny, förstärkt strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) med Afrika söder om Sahara, Utrikesdepartementet (UD), 2021, https://web.archive.org/web/20210417172935/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/03/regeringen-ger-sida-uppdrag-att-ta-fram-ett-underlag-for-en-ny-forstarkt-strategi-for-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr-med-afrika-soder-om-sahara/
  26. Global health without sexual and reproductive health and rights? Analysis of United Nations documents and country statements, 2014–2019, BMJ Global Health (BMJ), 2021, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8009211/pdf/bmjgh-2020-004659.pdf
  27. 10 fakta om SRHR, FN-förbundet, 2020, https://fn.se/wp-content/uploads/2020/02/10-fakta-om-SRHR.pdf
Print Friendly, PDF & Email