Välj synsätt är första delen i serien Nå fram som hjälper oss ha ärliga samtal i vilka vi söker gemensam sanning även med de som inledningsvis är ovilliga.

Vad jag än kommer med så lyssnar de inte på mig och vi blir bara ovänner. Vad gör jag för fel?

Känns det igen? Vi försöker ge ett svar på den frågan. För att kunna ge ett bra svar behöver vi förstå mer om hur vårt synsätt och vårt förhållande till varandra påverkar våra möjligheter att nå fram. Med ett förhållningssätt präglat av samarbete och ett positivt synsätt blir det enklare att nå fram.

De synsätt vi har är något vi själva kan påverka även om det kan vara en utmaning. För att ändra sitt synsätt så behöver vi förstå varför och i vilken riktning vi vill göra det. Detta material är tänkt att ge sådan kunskap och vara en utgångspunkt när vi väljer positiva synsätt.

Du är viktig

Reflektera över situationen du befinner dig i. Du är en av få som valt att stå emot propaganda och grupptryck. Långt ifrån att ge upp söker du fortfarande lösningar.

Du har redan visat stor inre kraft. Många av oss har blivit avvisade, förlöjligade och kanske även illa behandlade av familj och vänner när vi försökt förklara. Ändå fortsätter vi att nästan vända ut och in på oss själva för att nå fram. [1]

Visst, ibland kan det stora verka allt för stort och du kanske har frågat dig vad en enskild individ kan göra för skillnad? Uppgivenhet hindrar oss, vilket motståndarna kanske räknar med. Men sanningen är att vi alla kan spela en viktig roll.

Du är redan mycket viktig. Det är faktiskt så att om du når en person om dagen som i sin tur når någon varje dag, så når vi alla svenskar på mindre än en månad. [2] När tillräckligt många förstått är det hela över.

”En person kan göra skillnad och alla borde försöka.” John F. Kennedy, amerikansk president (1917–1963). [3]

Samtalsdynamik

I samtal kan vi förhålla oss på olika sätt till varandra. Vi kan se det som att varje samtal har en viss dynamik. Nu förenklar vi och tar bara upp två typer, den oppositionella och den kooperativa. [4]

I den oppositionella dynamiken argumenterar vi med varandra utifrån olika ståndpunkter. Det är viktigt att få rätt och visa att den andre har fel. Det känns som vi är på olika sidor och spelar en verbal tennismatch mot varandra då vi försöker hitta de vinnande argumenten. Den oppositionella dynamiken kan ha en tävlingsinriktad ton eller rent ut fientlig ton. När vi är i opposition lyssnar vi inte på varandra och det blir svårt att nå fram.

När vi förhåller oss på ett samarbetsinriktat sätt är vi hela tiden på samma sida. Tillsammans undersöker vi olika idéer och ser om de håller eller inte. Med en sådan dynamik blir det enklare att nå fram och uppmuntra till reflektion och kritiskt tänkande.

Samtalsinledning

Vi signalerar vårt förhållningssätt när vi inleder samtalet. Vi sätter upp scenen, så att säga. Vad vi säger, vårt tonläge och kroppsspråk, signalerar till andra vilken dynamik vi söker.

Är det den oppositionella får vi svårt att nå fram. Men väljer vi den kooperativa är det möjligt att nå den andre och få kontakt. Samtalet blir mer avslappnat och vi kan försöka hitta det som förenar. Kanske kan vi komma överens om något av det som är viktigt och sedan ta det därifrån.

Det är viktigt att det blir rätt. Skulle det bli fel så erkänn det för dig själv, hejda dig, behåll lugnet och börja om på nytt.

Illustrerande samtal 1

Vi låter några samtal illustrera de två olika typerna av dynamik.

Ada möter Kal och säger. ”Varför har du munskydd på dig? Du vet väl att det inte funkar!”

Då svarar Kal. ”Oj! Visste inte att du var konspirationsteoretiker. Nu blir jag faktiskt orolig för dig.”

Detta samtal illustrerar en oppositionell och fientlig samtalsdynamik i vilken det blir svårt att nå fram.

Illustrerande samtal 2

Ada och Kal har kommit in på ett känsligt ämne och hon säger. ”Restriktionerna har kostat liv.”

”Restriktionerna räddar liv. Annars skulle sjukvården bli överbelastad.”, svarar Kal.

”Sjukvården var överbelastad långt innan covid”, konstaterar Ada.

Här illustreras en oppositionell men mer tävlingsinriktad samtalsdynamik i vilken det också blir svårt att nå fram.

Illustrerande samtal 3

Kal och Ada har på nytt kommit in på ett känsligt ämne och han kan inte låta bli att säga. ”Du låter som en antivaxxare.”

Då svarar Ada. ”Onödigt att sätta etiketter på varandra tycker jag. Varför behöver vi egentligen vaccinet tror du?”

”För att skydda andra”, säger Kal.

”Det vill jag också. Skydda min familj och alla andra. Så vi vill ju samma sak egentligen. Men jag tror det finns mer än ett sätt att göra det på”, tycker Ada.

”Ja ha. Vad skulle det vara för något?”, frågar Kal.

”Vad kul att du frågar det. Jag pratar gärna om det en stund”, säger Ada hoppfullt.

När vi kommer in i samtalet har det en fientlig dynamik. Vi ser sedan hur Ada anstränger sig att gå över till ett mer kooperativt förhållningssätt. Till slut verkar det som de kan komma på samma sida och får en möjlighet att tillsammans nå en gemensam sanning.

Synsätt

Vårt synsätt påverkar hur vi beter oss och hur andra upplever oss. Med synsätt menar vi de attityder, föreställningar och värderingar vi har. Vårt synsätt påverkar hur vi beter oss i olika situationer.

Vi förenklar och gör en grov uppdelning av olika synsätt i de positiva och de negativa. Negativa synsätt är polariserande, de delar upp oss i ”vi och dem”, och gör det svårare att nå fram. Positiva synsätt är inkluderande, vi är på samma sida, och det blir lättare att nå fram.

Negativa synsätt

Pessimism, uppgivenhet, oförstående och otrygghet tillhör de negativa synsätten. Några exempel:

Pessimisten tänker: Jag har försökt, men det går inte. Det är lönlöst att sätta sig upp mot överväldigande krafter. Det går inte att förstå hur de tänker.

Den uppgivna tänker: Jag bryr mig inte vad de tycker längre. De får skylla sig själva.

Den oförstående tänker: Hur korkade kan de vara när de inte fattar? Jag delar känslig information, trots att de inte vill se den. Hallå! Nu är det dags att vakna!

Den otrygge tänker: De har sårat mig. Hur kan jag förhålla mig till dem nu? Jag vågar inte ifrågasätta öppet.

Positiva synsätt

Till de positiva synsätten hör optimism, nyfikenhet, förståelse och trygghet. Så här kan vi illustrera dem:

Optimisten tänker: Mänskligheten har rett ut liknande situationer förr. Nu finns det en möjlighet att göra en historisk insats. När tillräckligt många förstått är det hela över.

Den nyfikna tänker: Jag vill förstå hur de tänker.

Den förstående tänker: Det är mänskligt att påverkas av marknadsföring och propaganda. Vi är alla egentligen på samma sida.

Den trygge tänker: När de beter sig illa påminner jag mig om att de är påverkade av massmedia och grupptryck. När det går mindre bra lär jag mig och blir bättre.

Byt synsätt

Våra synsätt påverkar våra möjligheter att nå fram. Med insikten om vilka synsätt som gör det enklare att nå fram kan vi även se vad i vårt eget sätt vi behöver ändra.

Vi är alla någonstans på skalan mellan ett negativt och ett positivt synsätt, och det kan variera med dagsformen, vem vi pratar med och vad vi pratar om. Förändringen kommer att vara större för några av oss. Även om utmaningen ibland blir stor kan det ge tröst att alla steg i rätt riktning kommer att ge resultat.

Att ändra sitt synsätt kräver motivation, vilket vi kan hitta i möjligheten i att bättre kunna etablera kontakt med andra och även i omtanken och kärleken för familj och vänner.

För att byta synsätt krävs också kunskap. Detta material kan vara en bra start. När vi övar på att nå fram blir vi bättre på det.

Förtroendekapital

Relationer bygger på förtroende. Eftersom det tar tid att bygga upp förtroende, kan vi se det som ett kapital—ett förtroendekapital. Varje relation har sitt eget mått av förtroendekapital.

Tar vi upp ett känsligt ämne kan den vi talar med reagera negativt och därmed minskar förtroendekapitalet. Kan vi hitta det som förenar oss, på ett djupare plan, även i känsliga ämnen, kan relationen stärkas.

Det är frustrerande när andra inte lyssnar på oss. Även om det är förståeligt att vi sätter vårt behov att få tala ut först, blir det ofta kontraproduktivt. Vi offrar förtroendekapital, utan möjlighet att nå fram.

Ibland har våra tidiga försök gått så dåligt att förtroendet är förbrukat och det har blivit mycket svårt att nå fram. I en sådan relation är det klokast att fokusera på att återuppbygga förtroendet innan vi försöker på nytt. Om du inte kan nå fram, så försök finna tröst i att det kan finnas andra personer i situationen som har bättre möjlighet att göra det.

Se personen

Se personen du samtalar med. Vi är alla människor, var och en med sina egna tankar, känslor och upplevelser. Speciellt i oroliga tider är det lätt att bli känslosam. Det är viktigt att visa respekt för andras erfarenheter och oro, även om vi kanske har tolkat händelserna olika.

En ödmjuk inställning, då vi även håller öppet för att vi kan ha fel, gör samtalet balanserat och ger en möjlighet att lära av varandra.

Ha en rimlig förväntan och tänk på att det tar tid att bearbeta ny information. Det är bra att i varje samtal nöja sig med ett steg i rätt riktning. [1]

När vi pratar om känsliga ämnen hjälper det ha en positiv samtalston. Det kan vi ha genom att använda ett ordval som upplevs personligt när vi ger positiv återkoppling. Så när vi håller med varandra kan vi säga: ”Det där har ju DU helt rätt i.” Men när vi känner att vi behöver kritisera en idé undviker vi att göra det på ett personligt sätt. Då kan vi föreslå: ”Kan vi inte kolla upp det där tillsammans?”

Bra lyssnare

Händelseutvecklingen är snabb och det är mycket som vi vill dela med oss av. Det blir lätt att vi bara pratar på utan att ge plats i samtalet åt den andre. Om vi lyssnar på varandra kan vi få en bättre bild av våra verklighetsuppfattningar och om och hur de skiljer sig åt.

När du ger plats i samtalet får den du pratar med en möjlighet att själv reflektera och försöka förstå situationen. Personens egen insikt är alltid bättre än ditt övertalningsförsök.

När ni väl har nått in i djupa samtal, missa inte chansen att förstå varandra helt. Repetera gärna det du hört så blir det en bra möjlighet att korrigera missförstånd. När du tillåter tystnad får båda en chans att tänka efter.

Du väljer samtalsämne genom att ställa frågor som leder i den riktning du önskar.

Efteråt, tänk på vad som gick bra och dåligt. Försök att ta vara på det som gick bra nästa gång.

Sammanfattning

I samtal kan vi förhålla oss på olika sätt till varandra. När vi förhåller oss på ett kooperativt sätt är vi på samma sida och kan tillsammans undersöka olika idéer. Med en sådan dynamik blir det lättare att nå fram.

Vårt synsätt påverkar hur vi beter oss och hur andra upplever oss. Med ett positivt synsätt, ser vi förbi vi-och-dom-tänkandet och ser våra gemensamma mål. Då blir det enklare att nå fram.

Vi är alla någonstans på skalan mellan ett negativt och ett positivt synsätt. Det kan kännas som en stor utmaning att välja ett mer positivt synsätt. Men alla steg i rätt riktning kommer att ge resultat.

Förtroendekapital behövs för att nå fram. När vi vill prata om det som är känsligt riskerar vi att minska förtroendet. Om vi istället söker och lyckas nå gemensam sanning så ökar tilliten och förtroendet.

Referenser

  1. Reaching People, https://reachingpeople.net/
  2. Matematisk blir vi då dubbelt så många nådda varje dag. Det börjar med en av oss, sedan blir vi två, fyra, åtta och så vidare. Dag 24 så har vi blivit över 16 miljoner.
  3. Did JFK Say It?: “One Person Can Make A Difference and Everyone Should Try”, https://jfk.blogs.archives.gov/2019/10/28/make-a-difference-quote/
  4. Self-What?—the single most important success factor, Assmann, 2016, https://www.researchgate.net/publication/308266177_Self-What-_the_single_most_important_success_factor

Materialet har tagits fram av Vi tillsammans i samarbete med Reaching People.