Engagera i samtal är fjärde och sista delen i serien Nå fram som hjälper oss att ha ärliga samtal i vilka vi söker gemensam sanning även med dem som inledningsvis är ovilliga.

Vad gör jag om de varken lyssnar på fakta eller logik?

Vi undersöker vad som gör samtal fängslande och inspirerar till eftertanke. När information presenteras i en berättelse når den oss på djupet. Metaforer kan ge en instinktiv förståelse. Med frågor kan vi varsamt vägleda andras uppmärksamhet till en plats där vi kan nå gemensam sanning.

Det kan vara svårt att utifrån skjuta in ny information som passar in dåligt på andras karta. Den filtreras bort. Vi kan i stället med frågor belysa konflikten mellan de värderingar och övertygelser personen har. När konflikten blivit synlig blir den svår att ignorera och man kan komma att omvärdera sina övertygelser.

Kommunicera

Med ett positivt synsätt och en förståelse för varandras verklighetsuppfattning kan vi engagera andra.

Vi kan nå fram på olika plan. Går vi på djupet kan en förändring ske. Vi nämnde tidigare hur kartan spänner över olika plan i vårt medvetande. Djupa frågor kan förändra och med modellen av vårt sinne kan vi enklare se vilket plan frågorna når.

Nu undersöker vi hur vi med berättelser, metaforer och frågor kan förmedla idéer.

Berättelser

En berättelse innehåller information som är invävd i ett sammanhang och är levererad med känsla. [1]

Innan skriftspråket utvecklades var muntliga berättelser mänsklighetens sätt att förmedla kunskap till nya generationer. Vi är därför anpassade till att ta till oss berättelser.

Vi minns fortfarande de sagor vi hörde som barn. Många av dem har viktiga sedelärande inslag, men vi tänker inte så ofta på att det påverkat oss även som vuxna.

Når oss på djupet

När information presenteras i en berättelse når den oss på djupet även på ett undermedvetet plan. På det sättet kan informationen gå förbi motstånd.

Studier i kognitiv inlärning har visat att berättelser är nästan tio gånger mer minnesvärda än torra fakta. I sin bok Making Stories: Law, Literature, Life från 2003 bidrog den amerikanske psykologen Jerome Seymour Bruner (1915–2016) med betydande insikter inom pedagogisk psykologi och var en av de som först studerade berättelsers betydelse. [2]

Men redan den grekiske filosofen Platon (427–347 f.Kr.) insåg betydelsen och lär ha sagt att ”De som berättar historierna styr samhället”. [3]

Ivermektin inför rätta

För att illustrera den inneboende kraften väljer vi berättelsen om den 81-åriga bonden John Swanson som hamnade i ventilator med förmodad covid på United Memorial Medical Center, NY USA i mars 2021. [4]

På familjens inrådan fick John en dos ivermektin och började själv kunna andas utan ventilator. Ivermektin har många användningsområden, bland annat för behandling av parasiter. Ivermektins upptäckare fick Nobelpris 2015 och medicinen har använts i över fyra miljarder doser med mycket god effekt och beskedliga biverkningar. [5,6]

Sjukhuset vägrade dock att fortsätta behandlingen eftersom ivermektin inte formellt var godkänt för covid. Familjen gick då till domstol och vann målet. John blev behandlad med ytterligare fyra doser och överlevde.

I denna berättelse finns flera viktiga fakta invävda: Ivermektin kan rädda liv, det finns effektiva behandlingar av covid, läkare kan ha fel, myndigheter har försökt att undanhålla livräddande behandlingar, behandlingens för- och nackdelar har blivit granskade i domstol, media har inte berättat om detta och flera andra liknande fall, vilket kan tyckas märkligt eftersom man annars ser så allvarligt på sjukdomen.

Metaforer

Vi tänker genom metaforer. En metafor likställer två saker som en jämförelse eller symboliskt. För enkelhets skull låter vi begreppet metafor omfatta även liknelser och analogier. [1]

Metaforer strukturerar våra tankar. Vi tänker genom dem både när vi resonerar inombords och med andra. Metaforer fungerar som en tankemodell att hänga upp våra funderingar på.

I detta material har vi använt metaforer flitigt, exempelvis; verbal tennismatch, Freuds isberg, ryttaren och hästen, gungbräde, kartan, filter, kunskapshotellet.

Media använder ofta metaforer för att förenkla och ge en intuitiv men ytlig förståelse. Platta ut kurvan är en sådan.

Intuitiv förståelse

Information tillsammans med en metafor kan ge förståelse. Metaforen jämför två saker. Vi har redan en intuitiv och delvis undermedveten förståelse för det vi utgår ifrån. Med metaforen överför vi den förståelsen till det vi jämför med.

Eftersom det vi utgår ifrån redan är känt för den vi samtalar med så blir informationsöverföringen relativt varsam när kopplingen görs genom metaforen. Metaforen hjälper på det sättet till att forma en säker kommunikationskanal.

Aristoteles (384–322 f.Kr.), grekisk filosof och Platons lärjunge, såg metaforer som värdefulla. Han sa: ”Det absolut största är att bemästra metaforen … en bra metafor ger en intuitiv uppfattning om likheten i det olika.” [7]

Gå inte i clinch

Nu undersöker vi hur talesättet gå i clinch fungerar som en metafor. Vi kopplar det vi känner till om och känslor inför en boxningsmatch till situationen när vi samtalar med någon. [1]

I en boxningsmatch är målet är att vinna genom att besegra motståndaren och vi är hela tiden på attack. I samtal kan det jämföras med att det är viktigt att få rätt och att vi är i opposition. Vi lyssnar inte på varandra.

Vi kan utveckla den här metaforen till att säga att man bör vara i någons ringhörna. Det vill säga att ge dem stöd. Det motsvarar att vi vill vara på samma sida och söka gemensam sanning.

Frågor

Med frågor kan vi varsamt vägleda andras uppmärksamhet.

Ken Coleman skriver i sin bok One Question: Life-Changing Answers from Today’s Leading Voices: Bra frågor informerar, men stora frågor transformerar. När du ställer en stor fråga kan du låsa upp livets stora svar, då ändrar du ditt sätt att tänka, din övertygelse och också ditt sätt att agera. [8]

Frågor kan vara öppna eller stängda. Öppna frågor ger möjlighet till eftertanke och reflektion. Ibland kan en öppen fråga på egen hand leda till insikt. Stängda frågor kan besvaras med ja, nej eller jag vet inte. De ger mindre eftertanke och leder inte alltid samtalet vidare.

Frågor kan också vara i passiv eller aktiv form. I passiv form är saken i fokus. En passiv fråga upplevs som mindre provokativ eftersom den inte riktar sig mot något av de djupa planen, vår identitet. Ett exempel på passiv form är: ”Hur mycket skyddas vi av ansiktsmasker egentligen?” I aktiv form är personen i fokus. Frågor i aktiv form kan möta större motstånd. ”Hur kan du tro att vaccinet funkar när alla ändå fick covid?” är en fråga i aktiv form.

Frågor kan även vara ytliga eller djupa.

Djupa frågor kan förändra

Med ytliga frågor får vi inte så mycket information. Men när vi börjar gräva djupare dyker svaren upp.

”Hur är läget?” är en ytlig fråga. Med ytliga frågor får vi inte så mycket information. De använder vi för att inleda ett samtal.

”Vad kan du göra för att bli den bästa versionen av dig själv?” är en djup fråga. När vi ställer djupa frågor kan svaren också ge en djup förståelse för varandra. Vi kan förstå varandras kartor och i förlängningen kan en förändring vara möjlig.

Med modellen av sinnets olika plan kan vi tydligare se på vilket djup olika frågor går. Frågor som handlar om vad riktar sig mot beteende. När de handlar om hur så talar vi till vår förmåga, vana och kunskap. Om vi frågar om varför så siktar vi mot synsätt, föreställning, attityd och värdering. Frågor om vem riktar sig mot identitet och självbild. [1]

Den största insikten och möjligheten till förändring kommer när vi berör vem och varför. Det vill säga, identitet och synsätt. Vad och hur har mindre betydelse.

När vi ställer djupa frågor får vi tänka på att svaren kan hamna utanför vår komfortzon.

Vision om en relation

Vilken fråga ska jag ställa och när? Svaret har att göra med vad du vill uppnå i relationen. Det är viktigt att ha en klar bild av hur du vill att relationen ska se ut. Din vision kommer att vara olika i olika relationer. [1]

Målet kan vara att återvinna vänskap. Det kan även att vara att skapa harmoni i familjen, kanske både när det gäller dynamiken mellan familjemedlemmar och en samsyn i medicinska val. Men det kan också vara att skapa en trygg framtid för oss alla.

Siktar du på ingenting träffar du ingenting har någon klok sagt. När du väl vet vad du vill uppnå så blir det enklare att hitta bra frågor.

Ledande frågor

Med bra frågor leder vi samtalen på ett varsamt sätt genom berättelsen.

De som okritiskt accepterat de officiella narrativen stänger ofta reflexmässigt ute information som går emot dem. Därför vill vi inte i första hand utifrån försöka skjuta in nya idéer som inte passar in på andras kartor. Det är svårt. Om informationen inte passar in, filtrerar man hellre bort den än utlöser kognitiv dissonans.

Det är ofta bättre att belysa hur idéer någon redan har inte passar så bra ihop. Man kan då visserligen fortfarande få dissonans, men eftersom man redan är medveten om de logiska delarna går det inte lika lätt att filtrera bort dem. [1]

Värderingar som passar dåligt blir tydliga när vi undersöker vad som är viktigast. Är det individen eller är det kollektivet?

”Jag måste få tänka på det här!” Då har det uppstått dissonans. Ge då personen utrymme.

Föra det på tal

Så hur för vi det på tal? Här kommer några olika exempel.

En oskyldig isbrytare. ”Hur har du haft det under pandemin?”

Vi kan försöka inspirera nyfikenhet. ”Varför tror du myndigheterna ignorerar naturlig immunitet?”

Vi kan även direkt belysa den inneboende konflikten, men riskerar då att utlösa dissonans. ”Skulle du fortsätta följa råden om du visste att de gjorde mer skada än nytta?”

Grundläggande värderingar

Vi har alla varit olika mottagliga för de olika narrativen och många kanske har en kritisk syn på något av dem. När vi når fram kan vi välja att prata om etik, moral och ansvar med utgångspunkt i de situationer vi har mest samsyn i.

Vilka grundläggande värderingar har vi? Några exempel;

  • vi har rätt att bestämma över vår egen kropp,
  • vi måste ta ansvar för oss själva och vår familj,
  • diskriminering är fel,
  • vi eftersträvar och ser upp till dem med civilkurage.

När vi förstår varandras karta bättre kan vi förstärka de grundläggande värderingar vi delar. Vilket ofta är de flesta. Vi kan till exempel tala om hur grundläggande värderingar behövs för att skapa den framtid vi alla önskar oss.

Etik, moral och ansvar

Alla människor är moraliskt ansvariga för sina handlingar. Att ha moralisk handlingsfrihet är en del av själva definitionen av att vara människa.

Vår moraliska kompass pekar på vem det är som har rätt att ta beslut kring en åtgärd som kan hjälpa någon, men samtidigt riskerar att skada någon annan. Ta till exempel situationerna att donera en njure till någon sjuk eller att ingripa under ett pågående våldsbrott. Vem är det som ska bestämma om handlingarna ska utföras? Är det den som behöver hjälp, den som tar risken eller någon utomstående myndighetsperson?

Det finns flera olika etiska filosofier om vad som är rätt och fel och ibland pekar de åt olika håll. De normer vi har i samhället är inte fasta, utan kan förskjutas med tiden. En sådan tydlig förskjutning är att det som är bra för kollektivet ska prioriteras över det som är bra för individen. I relationen med myndigheter är det viktigt att vara medveten om att de numera i första hand agerar för att främja kollektivet.

I ett sådant samhälle är det få, förutom oss själva, som kommer att ta ansvar för våra egna intressen. På liknande sätt blir det när vi har ansvar för någon annan i rollen som förälder eller för en sjuk anhörig. Lämnar vi över besluten till myndigheter riskerar kollektivet att prioriteras. När vi inser att vi själva har en nyckelroll i besluten blir vi mer benägna att ta ansvar.

I praktiken faller många för auktoritärt tryck även när det går emot ens moraliska övertygelser. Vi kan delvis motverka det genom att stärka deras moraliska ståndpunkt. Vi kan prata om hur modigt det är att stå för sin mening, även om den är impopulär eller riskabel. Att ha civilkurage.

För att tillsammans undersöka våra moraliska ställningstagande vill vi problematisera balansen mellan individen och kollektivet. I relationer där det inledningsvis är svårt att diskutera inom narrativen kan vi välja andra situationer.

Sjukvården har begränsade resurser. Borde de som inte följer allmänna råd riskera att nekas vård? Gäller det även de som röker, dricker och inte motionerar?

Det är viktigt att ta sitt ansvar och skydda andra, men inget läkemedel är utan biverkningar. Hur stor risk för allvarlig biverkning är det rimligt att acceptera?

Att nå fram

Vi har hunnit med att beröra många olika kunskapsområden för att beskriva hur vi kan tänka för att nå fram till andra. Det är mycket att ta in och du kan behöva komma tillbaka till det här materialet mer än en gång. Det ger ofta mycket att diskutera med andra. Använd gärna övningarna som finns i materialet.

Vi ger här en översiktsbild av de steg vi kan ta för att nå fram.

Innan du når fram, välj ett positivt synsätt, vilket kanske blir den största utmaningen. Ha en vision för vad du vill uppnå i relationen.

När du når fram, orientera dig och kom på samma sida. Väl där, ge er ut på ett äventyr tillsammans där ni söker gemensam sanning.

Sammanfattning

När vi använder berättelser, metaforer och frågor blir samtalen fängslande och kan inspirera till eftertanke.

Berättelser når oss på djupet även på ett undermedvetet plan. På det sättet kan informationen gå förbi motstånd.

Metaforen jämför två saker. Vi har redan en intuitiv och delvis undermedveten förståelse för det vi utgår ifrån. Med metaforen överför vi den förståelsen till det vi jämför med.

Med hjälp av modellen för sinnets olika plan kan vi tydligare se på vilket djup olika frågor hamnar. Den största insikten och möjligheten till förändring kommer när vi berör vem och varför. Det vill säga, identitet och synsätt. Vad och hur har mindre betydelse.

Vi vill inte i första hand utifrån framföra nya idéer som inte passar in på den andres karta. Det är svårt. Om informationen inte passar in filtrerar man hellre bort än utlöser kognitiv dissonans.

Många faller för auktoritärt tryck, även när det går emot moraliska övertygelser. Vi kan motverka det genom att stärka andras moraliska ståndpunkt. Vi kan prata om hur modigt det är att stå för sin mening, även om den är impopulär eller riskabel. Att ha civilkurage.

För att tillsammans undersöka våra moraliska ställningstagande vill vi problematisera balansen mellan individen och kollektivet. I relationer där det inledningsvis är svårt att diskutera narrativen kan vi välja andra situationer.

Referenser

  1. Reaching People, https://reachingpeople.net/
  2. Making Stories: Law, Literature, Life, Bruner, 2003
  3. Plato on storytelling, Tasseel, theStorytellers, https://thestorytellers.com/plato-on-storytelling/
  4. Judge orders Batavia hospital to treat coronavirus patient with Ivermectin, The Buffalo News, https://buffalonews.com/news/local/judge-orders-batavia-hospital-to-treat-coronavirus-patient-with-ivermectin/article_53c8b32e-996c-11eb-87cf-2bd34f11d3c2.html
  5. Nobelpris i medicin för upptäckten av Ivermectin. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2015/press-release/
  6. Ivermectin, ‘Wonder drug’ from Japan: the human use perspective, 2011, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3043740/
  7. Metaphor, Stanford Encyclopedia of Philosophy, https://plato.stanford.edu/entries/metaphor/
  8. One Question: Life-Changing Answers from Today’s Leading Voices, Coleman, 2013

Materialet har tagits fram av Vi tillsammans i samarbete med Reaching People.