• Experiment visar att en människa som utsätts för grupptryck kan påverkas att ge inkorrekt svar, trots att personen VET att det är fel.
• Om det fanns någon annan som höll med personen, minskade grupptrycket avsevärt. Detsamma gällde om personen fick möjlighet att vara anonym med sina svar.
• Experiment visar även att en människa gärna utför oetiska handlingar om denna blir tillsagd av en auktoritet. Till och med när personer VET med sig att det är fel, så är det enbart ett fåtal människor som kan stå emot ”trycket”.

Med dessa psykologiska mekanismer i bakgrunden blir det enklare att förstå problematiken med covid19-vaccinationerna av barn. Dessa experiment gjordes på unga vuxna och äldre. Hur påverkbara är då inte yngre, och barn? Hur lätt är det att stå emot grupptryck från kompisar? Hur lätt är det att stå emot när vuxna eller andra auktoriteter försöker styra i en viss riktning? Speciellt när en stor grupp säger att en person ha fel, eller rentav blir aggressiv eller upprörd mot densamma?

Salomon Asch var lärare i psykologi i USA. Han fick ett stort erkännande på 1950-talet efter att ha genomfört en serie experiment för att påvisa styrkan hos social påverkan. Redan under studierna vid Columbia University började Asch intressera sig för social påverkan efter att ha läst Edward Thordikes tankar om positiv förstärkning. Han beslöt sig för att utforma ett experiment för att testa om grupptryck kan påverka en individ till att ange inkorrekta svar. I experimenten deltog 50 manliga försöksdeltagare. Var och en av deltagarna placerades i en grupp tillsammans med 5–7 medhjälpare till Asch. Medhjälparna gav sken av att vara vanliga försöksdeltagare, men i själva verket var det bara en riktig deltagare i varje grupp. Asch visade upp två bilder för gruppen: en bild föreställande ett streck och en bild med tre streck, märkta A, B och C. Gruppens uppgift var att avgöra vilket av de tre strecken som var lika långt som strecket i den första bilden. Flera testomgångar med olika långa streck genomfördes, och i varje omgång uppmanades var och en av deltagarna, inklusive medhjälparna, att uppge vilket streck som var det korrekta. Den verkliga försöksdeltagaren var alltid bland de sista att ange sitt svar. Efter ett antal omgångar där alla deltagare uppgett det uppenbart korrekta alternativet, började medhjälparna ange samma felaktiga svar. Asch var intresserad av att undersöka om den verkliga försöksdeltagaren skulle välja rätt alternativ eller påverkas av det sociala trycket och ange det uppenbart felaktiga svaret. Han fann att 75 % av de verkliga försöksdeltagarna svarade uppenbart felaktigt minst en gång, och 5 % svarade felaktigt varje gång.

Milgrams lydnadsexperiment eller Milgramexperimentet är en serie berömda socialpsykologiska experiment. Försöken avsåg att belysa och mäta försökspersoners benägenhet att lyda en auktoritet som instruerar försökspersonen att utföra handlingar som personen normalt inte skulle vilja utföra av samvetsskäl.

”Jag utformade ett enkelt experiment vid Yale för att testa hur mycket smärta en vanlig medborgare skulle vara villig att åsamka en annan människa om en vetenskapsman gav ordern. Ren auktoritet ställdes emot försökspersonens [deltagarens] yttersta moraliska övertygelser om att inte skada andra, och, med offrets skrik av smärta fortfarande ringande i försökspersonens [deltagarens] öron, vann auktoriteten för det mesta. Vuxna människors extrema villighet att med alla medel tillmötesgå en auktoritär persons befallning utgör studiens viktigaste resultat och är det faktum som mest pockar på förklaring.” – Stanley Milgram

Källa: Solomon Aschs konformitetsexperiment.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Solomon_Asch#Konformitetsexperiment
Källa: Asch’s Conformity – Film från undersökning.
https://www.youtube.com/watch?app=desktop&v=sno1TpCLj6A&feature=youtu.be
Källa: Milgrams lydnadsexperiment.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Milgrams_lydnadsexperiment
Källa: Milgram experiment – Film från undersökning.
https://www.youtube.com/watch?v=mOUEC5YXV8U