Asymptomatisk smitta avser en person som trots att denna inte uppvisar några symptom, ändå kan smitta andra och sprida sjukdomar. Detta är inte något som tidigare bevisats eller ens påtalats i den medicinska litteraturen något nämnvärt, trots alla sjukdomar och pandemier som pågått genom historien. Det var först våren 2020 som det började diskuteras i någon större omfattning. Konsensus (så tillvida att det inte är bevisat) är att det inte finns asymptomatisk smitta av covid-19. Människor som inte uppvisar symptom kan inte sprida covid-19.

WHO, Världshälsoorganisationen har beslutat att stoppa tidigare rekommenderade masstester av asymptomatiska fall. Varför behöver barn och ungdomar testas och vaccineras för “asymptomatisk spridning”? De berörs inte.

Hur mycket rädsla skapas för att asymptomatisk spridning påtalas utan att bevisa det? Vilka konsekvenser kommer detta att få för barnen, som då blir ”måltavla” för ett helt onödigt vaccinationsprogram? Som dessutom medför för dem oproportionerliga risker?

En intressant paradox i sammanhanget är att det existerar en form av asymptomatisk spridning, men inte av viruset. Karolinska Institutet uppvisar symptomatisk immunitet via 200 covid-smittade barn, vars familjemedlemmar utvecklat immunitet utan att få symptomen. Det finns andra liknande studier också. Det verkar således som att det de som kallas asymptomatiska sprider, är inte själva sjukdomen, utan immuniteten genom exponeringen. Varför diskuteras inte detta, så att det kan studeras närmare?

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33315116/
Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32771461/
Källa: https://worlddoctorsalliance.com/blog/asymptomatic-ten-million-residents-wuhan/
Källa: https://worlddoctorsalliance.com/blog/meta-analysis-of-54-studies/